Livet rullar på

Nu är lilla Maite 3 månader och Amaya är 1,5 år!!!!

Förstår inte vad som händer med tiden när man har barn, den går så fort då. Det va bara igår jag läääängtade och grät efter att få vara mamma och nu har jag de underbaraste tjejerna i världen. Jag är mamma. Det är stort!

Allt går bra. Första månaden var tuff, jag grät nästan hela tiden och känslorna va upp och ner hela tiden. Som tur är har det gått över nu och jag ochMaite har funnit varann och alla i familjen har vant sig vid att vi är 4 nu.

Vårt hus som vi köpte förra sommaren blev alldeles för litet nu. Vi köpte ett fritidshus på 70kvm som vi hade tänkt bygga ut innan vi ens skulle planera barn nr två, men vi hann bo här två månader så blev jag gravid :)

Nu känns huset alldeles för litet för två vuxna två barn och två hundar.

Så vi är på jakt efter ett bytt hus. Vi kollar på lite nyproduktion. Vi är inte säkra på vad banken kommer att säga eftersom jag har varit mammaledig så länge, men man kan alltid hoppas!

Sommaren hittills har verkligen varit regnig. Vi försöker göra saker ändå, vart på olika lekland, Skansen, kosafari osv

Men vi vill ha sol och bad!!!

Hoppas allt är bra med er!

Tvåbarnsmamma

Efter en lång tid av förvärkar och längtan föddes vår lilla Maite den 15 april kl.10.06  på BB Sophia.

Förlossningen tog ca 13 timmar och allt gick super bra :) jag klarade mig utan epidural vilket är jätte skönt eftersom sist gjorde den så hela förlossningen blev långdragen och Amaya blev nästan utdragen med sugklocka.

Jag ska inte ljuga det gjorde mkt mer ont än Amayas förlossning, men på nåt sätt så kändes allt mer naturligt och krystarbetet gick super bra. Jag har mkt mindre ont nu i efterhand än vad jag hade sist. 

Maite är en stor tjej 51 cm och 3836 g!

Hon är frisk och kry och är självklart perfekt ❤️

Amaya håller på att vänja sig vid att ha en lillasyster och för varje dag som går så tar hon hand om henne mer o mer och man ser även på henne att hon accepterar henne mer och mer.

Vi gör allt för att hon inte ska känna sig svartsjuk eller åsidosatt. Amaya är en väldigt trygg individ så vi tror inte att det kommer att bli så svårt.

Så häftigt att hon nu är storasyster, en mkt liten storasyster ❤️

Inom parentes inlägg

Helt plötsligt blev jag överröst av känslor. Känner mig så trög i huvudet och alla sorts frågor eller krav får mig att vilja skrika rakt ut, det blir helt enkelt kortslutning, men Känslorna av oro och dåligt samvete tar över. Oro för hur jag ska klara av det här med två barn, hur ska vi som par klara av det, hur ska jag som mamma klara av att älska dom båda och ge båda det de behöver, hur ska jag klara av att ingen ska känna sig mindre sedd?

Maite föddes för 5 dagar sen och jag saknar min Amaya nåt sånt fruktansvärt!!!! Hon är här hela tiden, men nu är min prioritet Maite och Amaya får den tiden som är över och det värker i mitt hjärta att bara säga så...

Men hon har det bra, hon och hennes pappa är med varandra konstant och jag med egentligen bara att jag är lite avlägsen.

Usch va det här är jobbigt!!! För sen tittar jag på Maite och får så dåligt samvete av att jag ens tänker på att spendera mer tid med Amaya än med henne.

Förmodligen är alla dessa känslor en del av processen att bli tvåbarnsmamma, det blandat med väldigt mkt hormoner.

Jag hoppas det, hoppas att den här jobbiga känslan försvinner för jag orkar inte ha det så här! Sen så är jag livrädd att hamna i någon slags förlossningsdepression, jag kan inte hamna i det! 

Jag ska försöka se det här som en tredagarsgråt bara och låta mig gråta och sen gå vidare. För jag är ju världens lyckligaste och jag har ett lyx problem (två barn att älska) som egentligen inte är ett problem ❤️

04.36

Jag brukar alltid vakna runt 4 tiden för att gå på toa. Denna gång har jag även ont! Trodde nästan att jag inbillade mig! Men nu har jag varit o kissat och nu ligger jag ner och den där känslan av mensvärk (förvärkar) bara kommer o går hela tiden. På en skala 1-10 så ligger det kanske på 4 ungefär. Så det gör inte hemskt ont men det känns definitivt!

Åååå kom igen nu bebis! Heja heja heja!! Ångra dig inte nu! Kom ut till mig ❤️

Nu ska jag försöka kolla om de är regelbundna på nåt sätt och sen ska jag försöka sova.

Hör av mig sen!

1 vecka

Nu har det gått en vecka sedan dessa förvärkar började 😞 och ingen bebis... 

Imorse trodde jag verkligen att det va dags, hade super ont i två timmar. Var tvungen att andas igenom värkarna. Men sen helt plötsligt va de hel borta. Sen har jag fått några till och från under dagen men inte lika starka som i imorse. Jag har haft molande värk konstant dock...

Den här lilla bebisen värkar inte riktigt kunna bestämma sig för stt komma ut .. Har pratat massor med den och förklarat att den har mkt mer plats här ute och att det är massor av kärlek och gos som väntar här ❤️

Hoppas den tar sitt förnuft till fånga och kommer ut imorgon 😉

Jag har ju faktiskt inte haft ont en hel dag förr, så hon e kanske på väg.

Min mage e enorm!!

Inget nytt

Precis som jag trodde så har det inte hänt nåt än. Förvärkarna kommer o går under dagarna men är mer ihärdiga på kvällen. De är absolut inte så starka att jag behöver ringa in eller så, de är mest som en jobbig mensvärk.

Försöker inte tänka så mkt på dom längre. Kommer bli deppig annars...

Om jag fick önska så skulle jag så gärna föda i helgen. Så kom igen nu lilla bebis sätt fart!!!

Förutom värkarna så är jag sååååå trött! Speciellt på morgonen, tar en evighet att komma upp ur sängen. Det är tur att Mayis tycker om att mysa :)

Sen så är jag sååååå hungrig hela tiden. Små äter mest hela tiden, antar att kroppen laddar :)

Hör av mig om nåt nytt händer!

Kram

Är det verkligen sant?

Just nu ligger jag i sängen och är super nervös! Jag har nämligen haft molande värk hela dagen idag. Till och från har den blivit starkare för att sedan släppa helt. Och nu på senare på kvällen så eskalerar det onda några sekunder och sen släpper den. På en skala 1-10 så ligger smärtan på kanske 3-4. Så det e ju inte hemskt, men jag känner igen den ;) Med Amaya började det oxå så här. Sen gick jag ju en vecka med ont till och från innan lilla damen fick för sig att komma ut. 

Denna gång hoppas jag på att slippa det, slippa gå och ha ont i flera dagar innan. Speciellt eftersom jag har en liten tjej att ta hand om här hemma.

Det här är så spännande! Jag har verkligen varit lite nervös och rädd inför den här förlossningen men nu känner jag mig ganska taggad!! Vill så gärna träffa vår lilla bebis, vill lära känna henne och pussa på henne!!

Men usch samtidigt så vill jag inte hoppas för mkt, tänkt om det inte är dags nu och jag kommer behöva gå så här i några veckor? Äsch! Ska försöka tänka positivt bara nu :)

Sen finns det två andra saker som får mig att tro att det är dags alldeles strax. Jag har gjort nr 2 ungefär 6 ggr idag!!! Vilket inte är normalt för mig. 

Och sen så sitter min han hund som klister på mig just nu. Både igår kväll och nu så ville han knappt kissa på tomten han ville bara gå in med mig. Och nu när vi kom o la oss så låg han utanför dörren <3 så fort jag öppnade dörren ville han smita in. Så jag blev tvungen att gå o lägga honom i sin säng och be honom stanna där och säga att det är ok. Nu har jag dörren öppen men satt ett gallen för. Skulle inte förvåna mig om han ligger vid gallret lite senare när jag går upp o kissar.

Mitt fina fina hjärta ❤️

Nu ska jag försöka somna så att jag vilar ordentligt. Så slipper jag ligga o känna efter så mkt som jag gör just nu.

Livet

Hej allihop!
Har inte vart inne på jätte jätte länge! Men såg  nu att det fortfarande är några gulliga människor som går in och tittar på bloggen.

Mycket har hänt sedan jag skrev senast. Jag är fortfarande gravid, just nu är jag i v. 37 (!!!!!) så när som helst kommer Amayas lillasyster :)
Dagen innan julafton åkte vi till Chile och kom hem den 11 februari. Det va super skönt att åka iväg till värmen, men det va jobbigt att vara bortrest så länge när man va super gravid. Plus att de sista tre veckorna kände jag bara tt jag ville åka hem och börja fokusera på bebis. Vi kom hem när jag va i v.33 och inget var färdigt för bebisen, vi hade inte ens ett endaste plagg!
Förra gången boande man och man planerade i veckor och man kände sig jätte förbered. Dena gång har jag bara känt att tiden går alldeles för fort och att jag inte hinner med! Känt nästan liten panik över att jag inte kan fokusera på förlossning och på att det faktiskt ska komma en liten bebis. Men nu känns allt lite bättre. I en vecka nu har jag boat som en dåre, tvättat alla amayas gamla bebiskläder, köpt lite nya plagg till bebis, sovit bättre och bara tänkt på förlossningen mer och mer. Känner mig mkt mer fokuserad nu vilket känns jätte skönt.

På fredag ska jag till mvc och tills dess har vi fått i läxa att skriva förlossningsbrev samt att packa BB väskan. Helt otroligt att den inte ens är packad hahaha Det och förlossningsbrevet var skit viktigt när jag va gravid med Amaya. Nu är det självklart oxå det, men tiden, dagarna bara flyger iväg när man har en liten livlig ettåring.

Min lilla "Mayis"! Hon är underbar! Finns inget bättre i hela världen! Ibland gråter jag när jag tänker på att det ska komma en bebis som kommer ta massor av tid från henne. Jag vill aldrig att hon ska känna sig utanför eller att jag skiter i henne. Bara tanken får mina ögon att vattnas :'( Antar att detta är normala tankar från en blivande två barns mamma.

Amaya är en rolig liten individ. Och såååå otroligt intelligent och självsäker! I Chile var alla förbryllade av henne och så chockade att hon bara var ett år. Hon känns så mkt större! Hon pratar massor och man kan föra en ganska bra dialog med henne. Hon svarar när man frågar om hon vill ha nåt, hon Ä L S K A R mat och musik. Har hon dom två sakerna är hon lyckligast i världen. Hon är super social och det var hur lätt som helst att åka tvärs över jordklotet med henne.
Hon är min allra bästa vän <3 och jag försöker njuuuuta så mkt jag bara kan av dessa sista dagar då det bara är hon och jag. Usch nu gråter jag igen... det är så svårt att greppa att det ska komma en till liten plutt som jag kommer att älska lika mkt. Hur ska jag kunna dela på mig? Hur ska jag kunna räcka till för båda?  Jag får helt enkelt lita på att allt löser sig och att allt kommer att bli super bra :)

Här är en liiiiten bildbomb av alla bilder från resan

Finns miljoner med mer bilder men dessa får räcka just nu :)