Är det verkligen sant?

Just nu ligger jag i sängen och är super nervös! Jag har nämligen haft molande värk hela dagen idag. Till och från har den blivit starkare för att sedan släppa helt. Och nu på senare på kvällen så eskalerar det onda några sekunder och sen släpper den. På en skala 1-10 så ligger smärtan på kanske 3-4. Så det e ju inte hemskt, men jag känner igen den ;) Med Amaya började det oxå så här. Sen gick jag ju en vecka med ont till och från innan lilla damen fick för sig att komma ut. 

Denna gång hoppas jag på att slippa det, slippa gå och ha ont i flera dagar innan. Speciellt eftersom jag har en liten tjej att ta hand om här hemma.

Det här är så spännande! Jag har verkligen varit lite nervös och rädd inför den här förlossningen men nu känner jag mig ganska taggad!! Vill så gärna träffa vår lilla bebis, vill lära känna henne och pussa på henne!!

Men usch samtidigt så vill jag inte hoppas för mkt, tänkt om det inte är dags nu och jag kommer behöva gå så här i några veckor? Äsch! Ska försöka tänka positivt bara nu :)

Sen finns det två andra saker som får mig att tro att det är dags alldeles strax. Jag har gjort nr 2 ungefär 6 ggr idag!!! Vilket inte är normalt för mig. 

Och sen så sitter min han hund som klister på mig just nu. Både igår kväll och nu så ville han knappt kissa på tomten han ville bara gå in med mig. Och nu när vi kom o la oss så låg han utanför dörren <3 så fort jag öppnade dörren ville han smita in. Så jag blev tvungen att gå o lägga honom i sin säng och be honom stanna där och säga att det är ok. Nu har jag dörren öppen men satt ett gallen för. Skulle inte förvåna mig om han ligger vid gallret lite senare när jag går upp o kissar.

Mitt fina fina hjärta ❤️

Nu ska jag försöka somna så att jag vilar ordentligt. Så slipper jag ligga o känna efter så mkt som jag gör just nu.