domingo, 30 de noviembre de 2014

Första sparken!

Kände att jag var tvungen att skriva ner det här så att jag inte glömmer. Jag harvprecis nu känt vår älskade bebis sparkar från utsidan!!!! Och det kändes underbart :) det är en väldigt livlig bebis, jag är i vecka 21 men har redan känt den i flera veckor men aldrig från utsidan. Ååååå va jag älskar dig bebis ❤️

I torsdags var vi på ultraljud och fick veta att vår bebis ser frisk ut och växer som den ska. Ooooooch vi fick även veta att vi ska få en liten tjej 😍 Känslan är obeskrivlig! Att min lilla Amaya ska få en syster att dela allt med, en syster som finns där o vått och torrt, det är så stort!

Annars mår jag jätte bra! Foglossningen spökar fortfarande men har tack gode Gud blivit jätte mkt bättre av akupunkturen jag går på. Och förutom foglossningen så märker jag inte ens att jag är gravid. Inga krämpor bara en växande mage och en sparkande bebis. Känns verkligen underbart.
Som ni märker känns allt så mkt bättre! 
Att inte ha ont i bäckenet konstant gör mkt för humöret sen så behövde jag nog smälta graviditeten.
Nu känner jag bara lycka och jag ser så framemot att få träffa vårt lilla mirakel.




domingo, 26 de octubre de 2014

Tankar...

Jag tror ingen kan förstår hur mkt jag tänker och undrar i min hjärna. Jag tänker och undrar om hur det kommer att vara att bli en tvåbarnsmamma på 1 år!?
Kommer jag klara det? Kommer jag att bli spritt språngande galen? 
Igår var jag hos en av mina bästa vänner som fick sitt andra barn för två månader sen. Det skiljer 1 år och 6 månader mellan hennes barn. Jag fick se hur tufft det är. Hur jobbigt det blir på kvällen när både bebisen är trött och hennes andra barn är trött och båda behöver henne samtidigt.

Jag insåg hur viktigt det kommer att vara att alltid vara två hemma på kvällarna. Att en tar nattningen av Amaya och den andra är med bebisen.
Jag såg på min vän hur trött hon är, trött men ändå såååå lycklig!

Jag är så rädd!!! 
Ibland blir jag arg på mig själv för jag känner att jag inte alls njuter av denna graviditet :( känner mig skyldig och får otroligt dåligt samvete för det. 
Detta är inte något jag berättar för nån utan det är bara min egna mörka och hemliga känslor. Jag blir arg, för tänk om detta är sista gången jag är gravid? Tänk om jag aldrig mer får chansen? 
Och här går jag runt och inte tar tillvara på dessa stunder.

Sen finns det självklart många många dagar då jag känner mig super lycklig och ser framemot att få ett syskon till Amaya.
Jag hoppas att detta mest är hormonellt och att dessa tankar försvinner med tiden.
Jag är överlag väääääääääldigt hormonell. Gråter för allt och inget.


Det är iaf sant som folk säger, andra graviditeten går otroligt fort! På tisdag är jag i vecka 16!

jueves, 2 de octubre de 2014

Hej hej

Jag ligger i soffan och är sååååååå trött!!! Kvällarna är tortyr just nu. Jag är pigg på dagen och så men vid kl 19 så dör jag av trötthet. Det värsta med det är att min kille jobbar natt varannan vecka så den här veckan har han varit borta på kvällarna. Jag har typ griiiiinat av trötthet plus att jag är så hormonell (arg) och har otroligt kort stubin, så den här veckan har inte varit rolig. Känt mig som en kass mamma som bara är grinig och arg. 
Förhoppningsvis går det arga över snart. Denna vecka blir bättre då är iaf älskling hemma på kvällarna.

Vet inte om jag har berätta men jag har börja jobba måndagar och tisdagar. På måndagar är amaya hemma med sin pappa och på tisdagar ät hon med sin mormor. Känns skönt att arbeta. Jag är sååååå rädd att berätta för mina chefer om min graviditet. Jag är i v12 och har fortfarande inte berättat nåt. Måste nig göra det nästa vecka. Mina pösiga tröjor täcker inte magen så bra längre....

Den här graviditeten är så annorlunda mot Amayas. Jag va aldrig arg med amaya och jag hade inte så många cravings heller. Nu är jag skit förbannad mest hela tiden och vill äta det ena och det andra hela tiden.

Jag och min kille tror att det är en kille, en lillebror <3
Det spelar ingen roll, skulle bli dö lycklig om Amaya fick en syster eftersom jag själv inte skulle klara mig utan min. Men en lillebror är speciellt det med.
Vi är lyckliga bara bebis är frisk :)


domingo, 21 de septiembre de 2014

hmmmm

Vet inte riktigt vart jag ska börja....
Jag har något att berätta, något stort! Vet inte riktigt hur jag ska berätta utan att någon blir sur eller störs sig av det jag skriver...

Så här är det;
För lite mer än en vecka sen fick vi reda på att jag är gravid!!!!! Utan hjälp, utan hormoner, utan äggplock utan någon som helst hjälp av nån doktor eller klinik. Vi visste att det fanns en chans att jag kunde bli gravid, men vi trodde att det skulle ta mkt längre tid. Jag är inte riktigt beredd på detta!
Nu har jag fått smälta det i en vecka och det känns bättre och bättre för varje dag, men i ca 3 dagar var jag bara i chock och super rädd. Rädd för hur min kropp ska klara av en till graviditet på en så kort tid. Speciellt eftersom jag fortfarande inte är återhämtad från all foglossning och ryggbesvär. Kommer jag orka vara en bra mamma till två barn?
Dessa är bara några av alla frågor som jag ställt mig. Och i allt detta är jag även i chock av att min kropp har funkat! Den har gjort som den ska, precis i den sekunden den skulle göra det. Den har skött sitt :) Det är den tanken som har gjort mg glad. Och eftersom man är van när man gjort en IVF att varje steg är under kontroll att man kollar hjärtat vid 7 veckor osv så är det svårt att inte ha någon koll alls. Jag visste inte ens vilken vecka jag var i. Misstänkte att jag va i vecka 9 och det var jag.
Det fick vi veta när jag tiggde till mig ett VUL på gynmottagningen. Och vet ni!? vi såg vår bebis! Den va bara 3 cm men hade arma o ben som den rörde. Jag kan lova er att denna gång var det på nåt sätt mer känslosamt att se den. Antagligen för nu vet man vad man får, vad de där lilla bebisen kommer att betyda för en. Jag såg Amaya framför mig och ögonen tårades.
SHIT! JAAAAAAG ska bli mamma IGEN! Det är en lyx som jag inte trodde skulle bli möjlig.

Nu är jag i v. 10 och mår illa och är trött. Precis som det ska vara, förutom att nu har jag en 8 månaders Amaya att ta hand om samtidigt. Det är tungt vissa dagar, men det går. Jag hoppas bara att min kropp är stark och orkar en graviditet och en förlossning.

Vet ni?
Jag är rädd, jäääävligt rädd.

lunes, 28 de julio de 2014

Lite mer än 6 mån


.... Har gått nu sedan amaya föddes. Jag har aldrig varit mer lyckligare, tröttare, vimsigare och allmänt glad än vad jag är nu.
Amaya är i en underbar ålder just nu. Hon har fått två tänder, hon äter som två vuxna karlar och hon älskar att mysa.
Det är underbart att se hur hon vill ha ett samspel med oss. Ibland gör hon saker och sen tittar hon efter oss för att se om vi tittar. Hon kommunicerar med både ljud och gester och det är inte svårt att förstå vad hon vill.
Sedan hon var två månader har jag alltid gjort puss ljud åt henne och sagt puss. I förrigår lyckades hon göra ljudet. Idag har hon gjort det hela tiden och hon är så fin när hon tittar efter mig och ler när hon märker att jag ser vad hon gör.

Anledningen till att jag inte skrivit på så länge är för att vi har haft fullt upp.
Vi har köpt ett hus!!! Och i samma veva kom mina svärföräldrar hit til oss och stannade i fem veckor. OCH samtidigt fick amaya tänder!! Kan säga att det har varit några riktigt jobbiga veckor men nu känns allt bättre.

Här är lite bilder på den senaste tiden


Mamma älskar dig mest i hela världen "Mayis" <3



















jueves, 22 de mayo de 2014

Att vara Amayas mamma

Hej!
Nu är det verkligen en evighet sen jag skrev. Tro mig jag har velat skriva massor av gånger men jag kommer aldrig riktigt till skott. Jag har lovat mig att bli bättre. Det är ju kul att skriva och också för att jag vill ha Amayas bebis tid dokumenterad. Tiden går fort och man glömmer väldigt lätt...

Vad har vi gjort sen jag skrev sist?
Ja vi har:

*Varit i Amsterdam och hälsat på min bror och hans tvilling döttrar. Det var sååå himla kul att träffa min bror efter 6 år. Och det var även underbart att se hur tjejerna hade ett samspel fast de va så små.
Flygplansresan gick galant! Amaya sov sig nästan igenom hela resan både dit och hem. Och när hon var vaken satt hon mest och tittade runt.

Amaya fick dessa roliga leksaker av sin morbror. Det är fortfarande hennes favoriter :)

Det blev mkt sov i vagnen medan vi gick runt och tittade. Amaya var lycklig bara hon hade sin napp och sin snuttis.

Amaya och Antonia <3 <3

Jag och min älskade 

Är så glad att min bror tog alla dessa fina bilder med hans super kamera. 

* Amaya fick sin tre månaders vaccination när vi kom tillbaka från Holland. Jag lovar att det var det värsta jag har varit med om!!!! Hon blev så ledsen och slutade aldrig att gråta. Eftersom Amaya är ett väldigt glatt barn och gråter väldigt sällan så att höra henne gråta av smärta var det värsta jag varit med om. Jag försökte trösta med allt möjligt men hon ville inget inte ens ha tutten, så tillslut började jag också gråta....
Hon fick ingen feber men hon var jätte ledsen resten av dagen. Hon fick alvedon på kvällen och sov sen som en klubbad säl till kl 04 på morgonen (!!!!!!).
Jag ser INTE fram emot nästa vaccination.

* Jag och Amaya har hängt lite på öppna förskolan. Hon tycker att det ärligt att titta på alla barn och jag tycker att det är kul med de olika aktiviteterna de har.

* Amaya har i ca en månad ändrats ganska mkt i humöret. Man märker att det tar på henne att utvecklas så snabbt som de flesta gör vid tre månader. Hon blir väldigt snabbt övertrött och när hon blir det blir hon väldigt jobbig och så vill hon inget bara gnälla o gnälla.

* För ca tre dagar sen kom hon på att man kan skrika och HÖGT. Så i två dagar skrek hon konstant. Så högt hon bara kunde! Jag var helt slut! Kändes som det brukar göra när jag haft en tuff dag på jobbet med 15 barn.

* Vi tror att det börjar växa en tand, hon biter hela tiden på sina fingrar och är allmänt gnällig. Provade ge henne alvedon härom kvällen och då sov hon jätte bra.


(Guuuuud jag skrev detta inlägg för en vecka sen och tänkte fortsätta skriva på det senare samma dag,   men inte hunnit :(

Jag publicerar detta nu så skriver jag mer om vad vi har gjort en annan dag.
Det har hänt MASSOR i vårt liv!




lunes, 24 de marzo de 2014

Ett år senare

Jag läste precis vad som hände för exakt ett år sen. Då hade jag tagit Synarela för 6:e gången och jag hatade den mer än nåt annat! Hade ont i huvudet, andnöd, humöret var åt alla håll o kanter. Jag ifrågasatte hur länge jag skulle orka hålla på med det här. Och skulle jag verkligen orka gå igenom det en gång till ifall vår första omgång inte skulle funka.
Jag får lust att resa tillbaka i tiden och säga till mig själv att ta det lugnt att inom ett år skulle jag ha min lilla tjej <3 att allt skulle gå bra, att inte tveka och försöka njuta av resan till vår bebis.

Jag är så otroligt lycklig! Och tacksam! Hör sitter jag i min soffa och inne i sovrummet på min säng ligger den finaste och mest perfektaste bebisen någonsin <3 och det bästa av allt är att hon är M I N. Jag behöver inte lämna tillbaka henne till någon.



                                                       Minuter efter vi fick vårt plus :D


Idag var vi för första gången på öppna förskolan. Det var jätte mysigt. På måndagar mellan kl 13-15.30 är det bara för bebisar mellan 0-8 mån, så det var bara en massa bebisar som låg på madrasser och kuddar. Vi hade även en sångstund. Det var verkligen jätte kul och Amaya babblade på med allt och alla hon såg. Hon var helt slut efter en timme av massa nya intryck.
Men vi ska tillbaka dit nästa måndag, vi kommer nog hänga där lite oftare :)




viernes, 21 de marzo de 2014

3-månaders kontroll

Idag hade vi en hälsokontroll med läkaren på BVC. De frågade om det var något vi funderade kring, men eftersom vi var hos barnläkaren förra veckan så fanns det inte så många funderingar.  De såg på en gång att Amaya kunde le och prata, de såg även att hon satt med öppna händer (tydligen var det vikigt?). Sen klämde och kände de på henne och tittade även i hennes ögon. De sa att hon är P E R F E K T! :D Stolt mamma <3
De vägde henne och min lilla tjockis väger nu 6300g!!! Hon har typ gått upp 1 kg i månaden sen hon föddes. En stadig liten bit min dotter hahhaa

En annan sak som har hänt är att Amaya i ca 5 nätter har..... WAIT FOR IT...... so v i t! Hon somnar runt 21-22 och sover allt mellan 4 och 6 timmar i sträck! Det är helt fantastiskt. Sen vaknar hon äter lite och sen somnar hon om i 2 eller 3 timmar till. Då går vi upp för då är det dags att bajsa och det är lättare om vi är uppe. Och då är vi uppe i en timme ungefär, jag passar på att äta lite frukost och sen när damen blir trött går vi och lägger oss igen och sover 2 timmar till och dagen börjar mellan kl 9-10.
Jag är som en helt nu människa nu! Sååå härligt att sova!

Nu ska vi kolla på Let's dance! HEJA KENZA!

Min fina tjockis morse när vi hade läs och sång stund <3

domingo, 16 de marzo de 2014

Magen, sömn och utveckling

Hej hej!
Här händer det massor! Amaya är nu 10 veckor och det händer massor med hennes utveckling!

Först kan jag berätta att vi var på barnläkarmottagningen i torsdags. Läkaren hittade inget fel på Amayas mage och hon sa att hon ser fin och frisk ut :) men hon rekommenderade att göra pauser under amningen och rapa ofta. Förutom det så hade hon inga mer tips till vad vi kan göra när hon tar i för kung o fosterland och det inte kommer nåt bajs... Förhoppningsvis blir hon bättre med tiden. Både magen och sömnen är något som brukar bli bättre med tiden förklarade hon. Jag tror att hon har rätt, för hennes mage har varit lite bättre och hon får inte ont lika ofta. Sömnen har inte alls blivit bättre. Hon sover 1-2 timmar åt gången. Vissa nätter kan hon ha en sträcka på 3 timmar, men det höjder inte ofta. I natt var en bra natt och jag känner det i hela kroppen. Känner mig mkt piggare och gladare. Har på sensate tiden blivit väldigt påverkad av min sömnbrist. är grinig och väldigt känslig. Som tu är har mamma kommit hem från sin semester och hon hjälper gärna till med Amaya under dagarna så att jag får vila eller träna. Jag ska nämligen börja träna nu :)

Tiden går fort när man har en bebis och hon växer så otroligt fort. Hon är lika stor som en 4 månaders bebis!!! Väger ca 4200 g och är 62 lång!!! Och tänka sig att hon blev till i en liten plastburk på ett laboratorium :) <3
I fredags hände något stort i hennes utveckling. För första gången använde hon medvetet sin hand för att ta på något. Hon låg på skötbordet, hon brukar alltid ligga och prata med alla djuren hon har där eller med salvorna och flaskorna som står bredvid. Men helt plötsligt såg jag hur hon blev tyst och stirrade på en flaska som stod där och sakta sakta rörde hon handen emot flaskan ända tills hon nuddade den. Jag trodde att det bara var en tillfällighet, men hon gjorde det flera gånger. Tillslut ställde jag ett gosedjur där. Och hon gjorde samma sak! Hon kunde inte greppa men hon koncentrerade sig på att nudda djuret! Öga och hand koordinationen är igång!!! WOHOOO!!! Jag stod inne i badrummet och skratta och tårarna bara sprutade av lycka! Och stolthet! Ögonen tåras till och med när jag skriver om det! hahaha Som tur är fick jag allt på film så jag kunde visa det för hennes pappa och alla i min familj *stolt mamma*

Idag låg hon i babygymmet och helt plötsligt upptäckte hon att det finns saker på sidorna av gymmet och inte bara saker som hänger ovanför henne. Och då kämpade hon som en dåre för att röra en fågel som sitter på sidan av gymmet. Min älskade underbara bebis!!! Såååå duktig!
Nu vet jag hur det känns att vara mamma! Att man kan bli såååå lycklig och stolt av en sådan sak.

Förutom detta så tror jag också att hon har tänder som håller på att växa. I ca tre veckor har hon börjat producera mer och mer saliv och handen är konstant inne i munnen.

Allt händer så fort! Det är läskigt, men härligt :)

En liten bildbomb på våra senaste dagar

Man får stoooora ögon när mamma pratar! haha


Stolta kusin som var på besök i veckan <3


Kusinen underhåller :)


Amayas första utflykt i skogen, här med pappa och storebror Taro som vaktar.

Många vagnpromenader har det blivit och lilltejen sover sig igenom varenda en

Nöjd Amaya efter amning

Mamma <3 Amaya 4-ever


martes, 4 de marzo de 2014

Övertrasserat sömnkonto

Nu har sömnbristen hunnit ikapp mig! Idag bröt jag ihop på BVC när sköterskan sa " ibland är man för mycket mamma och man glömmer bort sig själv och den man var innan man blev mamma". Kände igen mig sååå mkt i det hon sa!

Amaya fortsätter att sova två timmar åt gången (ibland 1 1/2), problemet är att hon gnölar ibland under dessa två timmar vilket gör att jag vaknar och måste ge henne nappen eller bara lägga handen på henne. Ibland vaknar hon och är ledsen. Det verka som min mjölkfria diet inte gjort så stor skillnad. Hon var bra i ca 4 dagar då hon också sov mkt bättre. Men nu är allt som vanligt ibland tar hon i för kung o fosterland och det kommer inget...Hon spyr lika mkt som förr och hon är lika orolig när hon sover.
Nästa vecka ska vi till barnläkamottagningen. Sköterskan tyckte att det skulle vara bra att gå dit så att vi kan vara säkra på att det inte är nåt fel med Amayas mage. Hon tror inte att det är det och det tror inte vi heller, speciellt eftersom hon bara är orolig ibland och bara har ont ibland.
Allt det här är jätte konstigt...

Jag önskar såååå att min lilla tjej kunde börja sova lite mer. Det enda jag ber om är EN sovsträcka som är 4 timmar under natten. Då skulle jag vara överlycklig och känna mig utvilad. Idag ar jag bara gått runt och brustit ut i gråt för att jag är såååå trött, fast jag inte känner så mkt av det under dagen så känner jag att hjärnan är mkt segare och jag mkt känsligare.

Vi har provat med allt möjligt, när jag berättade alla saker jag provat för att hon ska sova bättre skrattade sköterskan och sa " ja du har ju verkligen gjort allt i din makt".

AMAYA SNÄLLA SOOOOOV!

Hälsningar din mamma som vill SOVA!

martes, 25 de febrero de 2014

Äventyr

Kommer ni ihåg att jag berättade att min bästa kompis som jag känt sedan jag var tre år (bor i Nynäshamn) var gravid samtidigt som jag? Jag var beräknad den 9 jan och hon den 13! Amaya föddes måndagen den 6 januari och min kompis lilla tjej föddes lördagen den 11 januari ❤️
Det e helt sjukt att det bara skiljer 5 dagar mellan min barndomskompis dotter och Amaya. Vi åkte till dom för två veckor sen när tjejerna var 1 månad. då fick vi äntligen träffa varandras döttrar och tjejerna fick träffa varandra :)
Vi har redan planerat att de ska bli bästisar, de har inget val ;)
Vi bestämde oxå att vi ska skapa traditioner tillsammans. En tradition är att vi ska resa bort en gång om året tillsammans så att tjejerna alltid kommer att ha minnen ihop. Första resan kommer ske i slutet av året då åker vi till vårt hemland tillsammans :) eller de åker innan oss och sedan kommer vi dit.
Ser fram emot det såååå mkt!

Nu är iaf Amaya och jag på väg in till Sthlm för styckegods min kompis o hennes dotter. Vi ska äta lunch ihop o gå i affärer, sånt som mammalediga gör ;)

domingo, 23 de febrero de 2014

Mjölkprotein

När Amaya var ca 3 veckor rekommenderade bvc mig att sluta äta allt med mjölkprotein i eftersom hon ofta gnäller o får magknip på nätterna. Jag slutade aldrig för jag tyckte att hennes mage blev bättre. Men förra veckan efter många oroliga nätter med oerhört lite sömn bestämde jag mig för att ge det en chans. Nu har det bara gått ca 5 dagar och de säger att man måste vänta 2 veckor för resultat. Efter två dagar hade hon en underbar natt där hon sov 3-4 Tim åt gången vilket e mkt för henne på natten. Jag var överlycklig och trodde att nu hade det vänt. Men de senaste två nätterna har hon varit orolig igen och jätte gasig. Jag med!!! Det bubblar som bara den i magen. Jag har inte ätit nåt speciellt, det enda jag kan tänka mig påverkat magen är de två ägg jag ätit till frukost så imorgon ska jag inte äta ägg så Får vi se.

Vill inget annat än att hon ska slippa ha ont och att hon ska få sova långa stunder på natten både för hennes och min skull. Hon blir ledsen ganska lätt på kvällarna om hon haft en dålig natt och så sover hon som en stock under dagen.

Det enda jobbiga med att inte få äta nåt med mjölkprotein är att det blir väldigt dåligt med sötsaker att äta och det är ju bra men jag är såååå sugen ;)

Nu får vi hålla alla tummar o tår att den nya dieten ger oss mer sömn för då är den värd all choklad i världen :)


sábado, 22 de febrero de 2014

En lördagkväll

Ikväll är det vi tre ❤️
Amaya, älskling och jag...
Så lycklig och tacksam!

Tack livet för att jag fått uppleva detta!





jueves, 6 de febrero de 2014

1 månad

Just nu för en månad sen låg jag och krysta med alla mina krafter. Jag skulle få krysta i 44 min till innan min älskade bebis kom till världen.

Som ni kanske förstår så har tiden gått oerhört fort. Man hinner inte med! Och samtidigt så känna Amaya så självklar som om hon funnits här jämt. Jag känner mig som en självklar mamma. Jag har alltid sett mig som en mamma ända sen jag var liten. Så att det kommer naturligt nu kanske inte är så konstigt.

Idag har vi varit på BVC. Amaya är nu 57 cm och väger 4790 g!!!! Vilket betyder att hon gått upp 1 kg och växt 7 cm, det är super mkt! Men sköterskan sa att det tyder bara på att hon mår bra. Och jag ser oxå att hon gör det. Hon har börja le och det är helt fantastiskt. Att se henne le när hon ser mig får mina ögon att vattnas varenda gång. 
Lilla tjejen älskar att prata och pratar med allt som har starka färger. Mest tycker hon om sin mobil som hänger över skötbordet. Den kan hon ligga o prata med hur länge som helst.

Jag tackar alla gudar för att just jag fick bli mamma, Amayas mamma <3