Jag hade skrivit ett långt inlägg men det raderades.
Jag skrev om min tacksamhet. Att jag ibland skäms för att jag inte går runt och är tacksam dygnet runt. Jag har äntligen uppfyllt en dröm! Att bli med barn, att vara gravid och känna bebisen sparka. Men jag ÄR tacksam, oändligt tacksam!
Igår låg jag o kolla på en unge i minuten (älskar den) och då slog det mig att om ca 12 veckor kommer vi att bli föräldrar. Att det lilla livet som sparkar mig dygnet runt faktiskt kommer att komma ut och vara en riktig bebis ;)
Att den redan nu är en bebis, en mkt smal bebis men som ändå har alla sina kroppsdelar.
Den känslan.... Den är mäktig!
No hay comentarios:
Publicar un comentario